Problemställning
Altartavlan i Kiruna kyrka, målad av Prins Eugen 1912, är ett av Sveriges mest betydelsefulla konstverk i religiös miljö. Tavlan är monumentalt stor, cirka 5,0 × 3,6 meter, och består av oljemålning på grov linnéduk, monterad på kalkputs och inramad i trä. Den utgör en central del av kyrkans interiör och är av både kulturhistoriskt och konstnärligt värde. Flytten av Kiruna kyrka innebar stora risker för målningens bevarande eftersom vibrationer, temperaturväxlingar, mekaniska laster och deformationer under flytten kunde skada målningen.
Den enda tidigare dokumenterade besiktningen var från 1982 och visade på lokala delamineringar och lös puts. Projektets problemställning var därför att med högsta möjliga noggrannhet dokumentera målningens skick före och efter flytten, att identifiera befintliga defekter som luftbubblor och håligheter, samt att skapa en robust metod för uppföljning. Detta krävde avancerad, icke-förstörande provning som både kunde upptäcka underliggande defekter (med termografi) och kartlägga geometriska deformationer (med fotogrammetri).
Resultat
Projektet resulterade i en serie inspektioner med såväl termografi som fotogrammetri som gav en detaljerad bild av altartavlans status. Sex termografiska undersökningar och fyra fotogrammetriska skanningar genomfördes mellan juni 2024 och juli 2025. Resultaten visade att tavlan hade ett antal befintliga håligheter och luftbubblor i duken, men dessa expanderade inte under perioden trots omfattande byggarbeten och förberedelser för kyrkans flytt. Den utvecklade bildbehandlingsmetodiken (inklusive normalisering och SSIM-analys) visade att skillnader mellan skanningarna låg inom metodens mätosäkerhet, ca 1,9–2,4 % av ytan. Fotogrammetrimetoden, som hade submillimeternoggrannhet (0,017 mm/pixel), visade små deformationer: rotation av tavlan med ca 0,3 mm och lokala deformationer på ca 1,5 mm i vissa områden. Dessa resultat korrelerade med inklinometriska mätningar från kyrkans övervakningssystem och bekräftade att tavlan varit stabil. Sammanfattningsvis visar resultaten att altartavlan inte har tagit någon skada under perioden 2024–2025, utan förblivit i ett stabilt tillstånd före och efter flytt av kyrkan.
Lösning
Projektet genomfördes i flera steg där metodik och teknik successivt utvecklades och anpassades
- Juni 2024: En första referensskanning med både termografi och fotogrammetri utfördes. Syftet var att skapa en baslinjemodell i 3D och dokumentera befintliga håligheter och defekter. Termografi utfördes genom att värma ytorna med varmluftspistol och registrera värmeresponsen med värmekamera (FLIR T865). Fotogrammetri utfördes med Canon EOS 6D Mark II och 100 mm makroobjektiv, vilket gav högupplösta 3D-modeller.
- November 2024: En andra inspektion genomfördes med fokus på håligheter i duken. Genom utvecklade algoritmer kunde termografiska bilder från olika årstider jämföras på ett tillförlitligt sätt. Jämförelsen visade enbart en marginell förändring på 1,9 % – ett resultat som låg inom metodens felmarginal.
- April 2025: En tredje inspektion utfördes med fokus på område A (övre vänstra delen av tavlan). Inspektionen kombinerade termografi med detaljerad fotogrammetri, där lokala deformationer på ca 0,5–1,5 mm noterades.
- Juni 2025: En fjärde inspektion med fokus på område B genomfördes, där både termografi och fotogrammetri visade stabilitet och inga nya defekter.
- Juli 2025: Den femte inspektionen (femte termografi och fjärde fotogrammetri) visade att inga ytterligare förändringar skett.
- Augusti 2025: Den sjätte inspektionen, endast termografi visade att inga ytterligare förändringar skett och att tavlan förblivit intakt
För att uppnå denna detaljnivå användes rutnätsbaserad termografi, Python-skript för bildbehandling, SSIM-analys för att upptäcka små variationer, samt kalibreringsstavar och kontrollpunkter för fotogrammetri. Dessa metoder gav en helhetsbild av tavlans status och skapade en metodik som kan återskapas vid behov.
Filmsekvens: Kiruna kyrkas altartavla – fotogrametri.
Vi skapade även en film med syftet att noggrant dokumentera hela altartavlan i detalj för att möjliggöra en jämförelse före och efter flytten. På så sätt kan man bedöma om flytten, eller de arbeten som utfördes inför den, har påverkat målningen negativt – till exempel om den har fått skador.
Utrustning
- FLIR T865 värmekamera med 640×480 upplösning och 30 mK känslighet
- Varmluftspistol för kontrollerad uppvärmning
- Canon EOS 6D Mark II med 100 mm makroobjektiv
- Rutnätslinjer och kalibreringsstavar (noggrannhet 0,1 mm)
- Kontrollpunkter (45 st) för uppföljande fotogrammetri
- Programvara: Agisoft Metashape Professional för 3D-modellering
- Python-skript för bildanalys och SSIM-beräkning
- Ljussystem (Godox F600BI) och ljusmätare (Sekonic FLASHMATE L-308X)
Standarder och referenser
- SS-EN 1995-1-1: Eurokod 5 – Dimensionering av träkonstruktioner
- SS-EN 1990: Eurokod – Grundläggande dimensioneringsregler
- EKS 12: Boverkets konstruktionsregler
- Standarder för oförstörande provning (termografi, fotogrammetri)
- Wei, W. m.fl. (2014). Baseline limits for allowable vibrations for objects
- Intern metodik utvecklad av Invator för bildanalys och normalisering
