Problemställning
Vid ombyggnaden av ett parkeringshus på Lidingö, där takbjälklaget planerades användas som grön terrass, framkom både behovet av att förstärka konstruktionen och frågetecken kring synliga sprickor i pelarkonsoler. Förstärkningsåtgärder i form av kolfiberomlindningar (CFRP) och stålvinklar samt extern förspänning hade redan installerats för tvärgående förspända balkar, men det krävdes en oberoende granskning för att säkerställa att arbetet utförts korrekt och att konstruktionen var säker för framtida belastningar. Samtidigt behövdes en djupare teknisk analys av orsaken till sprickbildningen i pelarkonsolerna, eftersom dessa utgör en central del av bärverket och deras långsiktiga funktion är avgörande för hela byggnadens stabilitet.

Resultat
Vår inspektion och analys visade att förstärkningsåtgärderna hade utförts på ett korrekt sätt och uppfyllde tekniska krav. Genom kombinationen av visuell inspektion, termografi och GPR samt ultraljud kunde vi konstatera att kolfiberomlindningarna och stålvinklarna var väl förankrade och hade god vidhäftning, med endast mindre brister som inte påverkade funktionen. Vidare visade tillståndsbedömningen av pelarkonsolerna att sprickorna i huvudsak uppstått till följd av de externa spännkablarna som orsakat rotation i balkar, vilket överfört moment till pelarna. Dessa sprickor var små (≤0,3 mm) och understeg de gränsvärden som gäller enligt EKS 12. Vår analys visade också att huvudarmeringen var tillräcklig för att klara de påverkande lasterna, även om detaljutformningen kunde ha varit bättre. Sammantaget kunde vi därmed ge beställaren en tydlig slutsats: konstruktionen är säker och inga ytterligare förstärkningsåtgärder krävdes.

Lösning
För att uppnå denna slutsats arbetade vi stegvis och metodiskt. Först genomfördes en kontroll av de utförda förstärkningsåtgärderna där vi använde avancerade mätmetoder såsom termografi och GPR samt ultraljud för att upptäcka eventuella brister. Därefter följde en detaljerad tillståndsbedömning av pelarkonsolerna, där vi kombinerade flera typer av provning:
- Visuell inspektion och sprickmätning för att dokumentera sprickornas läge och bredd.
- Oförstörande provning som GPR-skanning för att kartlägga armering, UPV för att analysera betongens kvalitet, UPE för att identifiera håligheter samt Schmidthammare och SONREB-metoden för att uppskatta tryckhållfastheten.
- Förstörande provning genom borrning och friläggning av armering, vilket gav exakta värden för täckskikt, armeringsdiameter och karbonatiseringsdjup.
- Geometriska mätningar med laser för att analysera upplagsytor och rotationer i balkar.
- Slutligen genomfördes beräkningar enligt Eurokod, där olika lastscenarier jämfördes (tidigare med sedumtak och snö, nuvarande med efterspänning). Dessa beräkningar visade att konstruktionen är robust och att sprickorna inte kommer utvecklas vidare.
Genom att kombinera praktisk provning och avancerade beräkningsmodeller kunde vi ge en helhetsbedömning som skapade trygghet för beställaren.
Utrustning
- Termografisk kamera för kontroll av kolfiberförstärkningar
- Hammare för ljudkontroll
- GPR-scanner (Proceq GP8000)
- UPV-instrument (Proceq Pundit PL-200)
- UPE för hålighetsanalys och tjockleksmätning
- Schmidthammare för uppskattning av tryckhållfasthet
- SONREB-metoden (kombinerad UPV och Schmidthammare)
- Borr- och mejselutrustning för friläggning av armering
- Sprickbreddsmätare och lasermätare
- Utrustning för karbonatiseringsprovning
Standarder
- SS-EN 1990: Eurokod – Grundläggande dimensioneringsregler
- SS-EN 1991-1-1: Eurokod 1 – Allmänna laster
- SS-EN 1991-1-3: Eurokod 1 – Snölast
- SS-EN 1991-1-4: Eurokod 1 – Vindlast
- SS-EN 1992-1-1: Eurokod 2 – Dimensionering av betongkonstruktioner
- EKS 12: Boverkets konstruktionsregler
- Mosley, Bungey & Hulse (2012). Reinforced Concrete Design to Eurocode 2