Vi löser problemen med era betongkonstruktioner

Inspektion av spännkablar och sprickbildning i Frövibron

Problemställning
Vid balkbron över Fröviforsån (Bro 18-186-1), byggd 1957, observerades horisontella sprickor i liv på de efterspända betongbalkarna. Sprickorna följer utsträckningen av spännkablar. Trafikverket önskade en kartläggning av spännkablar och sprickor samt en analys av möjliga orsaker till skadorna. Uppdraget omfattade oförstörande provning, mätning av rörelser och vibrationer samt en diskussion kring sannolika orsaker till sprickbildningen.

Installation av accelerometer, LVDT-sprickgivare och töjningsgivare för vibrations- och rörelsemätning.

Resultat
Kartläggningen visade att flera foderrör och spännkablar avvek från de teoretiska placeringarna enligt ritningar. Uppmätta sprickdjup med ultraljud låg mellan 50–100 mm, och det kunde inte uteslutas att vissa sprickor nådde hela vägen in till foderrören. Mätningar med accelerometrar och sprickgivare visade att brons naturliga frekvens låg i intervallet 12,5–15,5 Hz, i god överensstämmelse med beräknade värden, vilket indikerar att sprickorna inte påverkar konstruktionens globala styvhet. Spricköppningar och töjningar var stabila över tid och påverkades inte av temperaturvariationer. Slutsatsen var att sprickorna främst orsakas av en kombination av termiska spänningar, effekt av spännarmeringen samt små täckande betongskikt.

Mätning av sprickdjup med UPV.

Lösning
Projektet genomfördes i flera steg:

  • Georadarskanning (GPR) för lokalisering av spännkablar och kontroll av deras lägen relativt ritningar.
  • Ultraljud (UPV) för mätning av sprickdjup, där djup på 50–100 mm uppmättes.
  • Sprickkartering för dokumentation av sprickornas läge och bredd.
  • Täckskiktsmätning för att fastställa betongskiktets tjocklek över armering och foderrör.
  • Installation av accelerometer, LVDT-sprickgivare och töjningsgivare för vibrations- och rörelsemätning.
  • Vibrationsanalys (RMS, PSD) för att fastställa egenfrekvenser och jämföra med analytiska beräkningar.

Denna metodik gav en tillförlitlig bild av både sprickornas omfattning och konstruktionens dynamiska beteende.

Mätningarna gav en tydlig bild av armeringen.

Utrustning

  • Georadar (Proceq GP8000/8800)
  • Ultraljudsutrustning (Pundit PL200 UPV)
  • Täckskiktsmätare (Profoscope)
  • Accelerometer
  • LVDT-sprickgivare
  • Töjningsgivare
  • Ackvisitionssystem  med molnkoppling

Standarder

SS-EN 1990 – Eurokod: Grundläggande dimensioneringsregler

SS-EN 1991-1-1 – Laster på bärverk

SS-EN 1992-1-1 – Betongkonstruktioner

ISO 16311-1/2 – Tillståndsbedömning av betongkonstruktioner

Trafikverkets regelverk och Statens Vegvesens inspektionsmanual

Fler projekt

Kontakta oss. Vi löser dina problem.

Vill du komma i kontakt med en av våra experter? Fyll i dina uppgifter i formuläret så kontaktar vi dig. Du kan också skicka din förfrågan via e-post om du föredrar det.

Kontaktformulär