Problemställning
Järnvägsbron över Abiskojåkka, byggd 1978 som en spännarmerad lådbro med tre spann, är en viktig del av Malmbanan mellan Kiruna och Narvik. Sprickor i liv (väggar) hade i linje med spännkablar observerats och tidigare undersökningar pekade på potentiella problem med sprickutveckling. Syftet med projektet var att kartlägga sprickdjup, bestämma betongens elasticitetsmodul samt genomföra en preliminär undersökning av orsak till uppsprickningen. Dessutom installerades ett trådlöst mätsystem för långtidsövervakning av sprickor, töjningar och accelerationer.
Resultat
Sprickdjupet varierade mellan 20–170 mm i de undersökta sektionerna. Betongens elasticitetsmodul uppmättes till ca 41 GPa, vilket motsvarar betongklass C50/60. Utvärdering av mätdata från det trådlösa systemet visade att sprickor inte ökade över tid, vilket indikerar på stabilt beteende. Dock noterades driftproblem med vissa givare samt stor datamängd som kräver effektivare hantering. Undersökning av vissa foderrör med georadar (GPR) och ultraljud (MIRA) visade på bristande injektering, i den aktuella miljön är dock yttre påverkan minimal. Orsaken till sprickbildning anses delvis bero på installationsproceduren vid byggande, men kan även bero på krafter från spännsystem och inte tillräckligt mothållande slakarmering. Sammanfattningsvis är konstruktionen stabil men med behov av förbättrad datainsamling och fördjupade undersökningar av spännsystemet.
Lösning
Projektet genomfördes i flera steg:
- Kontroll av tidigare utförda undersökningar
- Planering gällande installation av mätsystem
- Installation av trådlöst mätystem med sprickgivare (LVDT), töjningsgivare, accelerometrar och temperaturgivare. Data samlades in till molntjänst.
- Oförstörande provning gällande sprickdjup med ultraljud (Proceq Pundit PL-200) enligt standard BS 1881:203.
- Betongens elasticitetsmodul bestämdes med P- och S-vågsmätningar
- GPR (Proceq GP8000) och ultraljudstomografi (MIRA) användes för lokalisering av foderrör och detektering av möjliga hålrum.
- Utvärdering av data.
Metodiken gav en samlad bild av brons tillstånd och förslag till fortsatt arbete togs fram
Utrustning
- Ultraljudsutrustning (Proceq Pundit PL-200)
- Georadar (Proceq GP8000)
- Ultraljudstomografi (MIRA Pulse Echo)
- Täckskiktsmätare (Proceq Profoscope+)
- LVDT-sprickgivare
- Töjningsgivare
- Accelerometrar
- Temperaturgivare
- Trådlöst mätsystem
Standarder
- SS-EN 1990: Eurokod – Grundläggande regler
- SS-EN 1991-2: Eurokod 1 – Trafiklast på broar
- SS-EN 1992-2: Eurokod 2 – Betongbroar
- BS 1881:Part 203 – Bestämning av sprickdjup med ultraljud
- ISO 16311-1/2 – Tillståndsbedömning av betongkonstruktioner
- TDOK 2013:0267 – Trafikverkets riktlinjer för provning och lasttester
