Problemställning
Alnöbron, belägen i Sundsvall, är en fritt frambyggd konsolbro i förspänd betong färdigställd 1964. Under tidigare tillståndsundersökningar upptäcktes tecken på korrosion i spännkablar och foderrör, framför allt i spann 6–8. Kloridhalter på upp till 6 % uppmättes i injekteringsbruket, vilket tillsammans med små täckskikt (0–20 mm) indikerade en betydande risk för fortsatt nedbrytning.
Syftet med uppdraget var att fastställa spännarmeringens tillstånd, bedöma påverkan på konstruktionens bärförmåga och ge rekommendationer för långsiktig hållbarhet. Projektet bedrevs som ett samarbete mellan Norconsult AB och Invator Sverige AB.
Lösning
För att möjliggöra en noggrann tillståndsbedömning genomfördes en kombinerad metodik där både oförstörande och förstörande provning användes. Arbetet inleddes med en omfattande drönarinspektion, utförd av Invator AB, där cirka 10 000 högupplösta bilder togs och därefter sammanställdes till en detaljerad 3D-modell. Modellen möjliggjorde en heltäckande kartläggning av skador såsom korrosionsutfällningar, sprickbildning och spjälkning.
3D animering av Alnö bron för effektiv utvändig tillståndsbedömning. (Video 2 min 47 sek).
Fältarbetet följde metodiken i Statens Vegvesens ”Etterspente betongbruer – Inspeksjonsmanual 718”, anpassad efter Invators erfarenheter från liknande projekt. Inspektionen genomfördes i flera steg:
- Planering och kartläggning: Identifiering av kritiska sektioner och planering av mätpunkter utifrån tidigare skadeobservationer.
- Lokalisering av spännstag: Georadar (GPR) användes för att kartlägga spännstagens läge, djup och täckskikt.
- Ultraljudstomografi (MIRA): Utfördes för att upptäcka håligheter och bristfällig injektering i foderrören.
- Impact Echo (IE): Användes som verifierande metod för att identifiera delamineringar och inre skador.
- Verifiering med kärnborr och videoskop:** Utfördes på utvalda punkter för visuell bedömning av korrosionsstatus.
- Efter undersökningarna återställdes öppnade områden med vidhäftningsslamma och högpresterande reparationsbruk
Utredningen omfattade även rekommendationer för återinjektering av tomma foderrör och införande av katodiskt skydd enligt SS-EN ISO 12696.
Resultat
Inspektionen visade att några spännstag hade tecken på korrosion och otillräcklig injektering men att de allra flesta uppvisade bra resultat.
De mest utsatta områdena återfanns på utsida balk mellan stöd 6–8, där foderrören delvis saknade fyllnad och korrosionsskador noterades. Den detaljerade 3D-modellen gav en tydlig överblick av hela brons tillstånd och möjliggjorde en effektiv tillståndsbedömning av utsidan av bron.
Resultaten från genomför tillståndsbedömning ligger till grund för rekommenderade reparationsåtgärder där möjligen återinjektering och katodiskt skydd kan vara åtgärder för att återställa och bevara konstruktionens framtida korrosionsskydd. Inget av detta har dock vid denna tidpunkt (vintern 2025) utförts. Projektet bidrog med ny kunskap om hur avancerad oförstörande provning och fotogrammetrisk drönarteknik kan kombineras för en heltäckande bedömning av förspända betongkonstruktioner.
Utrustning
- Georadar (GPR, Proceq) – lokalisering av spännstag och täckskikt
- Ultraljudstomograf (MIRA) – kartläggning av injekteringsbrister
- Impact Echo (Proceq) – verifiering av håligheter och delamineringar
- Kärnborrutrustning – provtagning och visuell kontroll
- Videoskop – inre inspektion av foderrör
- Drönare – fotogrammetrisk insamling och 3D-modellering
- Mätinstrument för täckskikt och kloridanalys
Standarder och referenser
- Statens Vegvesen Inspeksjonsmanual 718 – Metodik för efterspända betongbroar
- SS-EN 12696 – Katodiskt skydd av armering i betong
- SS-EN 446, 447, 934-4 – Injekteringsförfarande och materialkrav
- SS-EN 1504-9 – Principer och metoder för betongreparation
- AMA Anläggning 20 (BED.141) – Betongavverkning och reparationsarbete
- Trafikverkets TRVINFRA-00213 – Inspektion av broar och broliknande konstruktioner
Övrigt
- Projektet genomfördes i nära samverkan mellan Invator AB, Norconsult AB och Trafikverket.
- Insatsen bidrog till att identifiera kritiska konstruktionsdelar och etablera en metodisk grund för framtida underhållsstrategier.
- Drönartekniken i kombination med oförstörande provning har visat sig vara en mycket effektiv metod för att minimera trafikpåverkan och samtidigt erhålla hög datakvalitet vid inspektion av komplexa betongbroar.
